Puts väck!

Som om inte putsdamm vore nog blev det en hel del sot i håret också.

Äntligen är murstocken befriad från sin puts. Det kunde ha blivit ett omöjligt uppdrag, varnade muraren, men det gamla lerputsbruket satt inte värre än att en spackelspade kunde gör en del av jobbet. För oss rookies var det kul att se hur en murstock blivit murad. De släta ytorna som utgör kåpan visade sig vara kantiga tegelstenstrappor. Vilket betyder att det kommer att gå åt en ansenlig mängd putsbruk för att få ytan jämn igen.
När vi var klara fick vi även svar på en del frågor. Att bakugnen bara haft en öppning har varit lite förvirrande enligt förståsigpåarna. Nu, när muren är naken, ser vi att två öppningar blivit igenmurade. Ett till vänster om bakugnsöppningen och ett över. Det lilla hålet till vänster är nog öppningen där resterna efter eldningen ska rakas ur. Och öppningen överst är sannolikt ett sotningshål. Precis det som muraren hade efterlyst.
Nu får vi vänta på att muraren kommer tillbaka och talar om för oss vad vi ska göra. För vi vill återställa ugnen i originalskick. Med sotnings- och rensluckor. Kanske ska vi ta de två enkla plåtluckorna vi redan har och be en smed att göra nya. Lika enkla i formen. Att köpa nya gjutna luckor vore smidigare men det skulle kanske se konstigt ut i jämförelse med de gamla. Muraren får nog vara domare i den frågan.
/micke

Ett av de saknade hålen – till vänster.

Arnön, ligger inte långt från vårt torp. Nu vet vi att det en gång i tiden funnits ett tegelbruk där.