 Shaken not stirred. |
Om ni någon gång har funderat på vad en betongtrappa kan tänkas innehålla så kommer svaret här: sten! Massor av sten. Hela mittendelen av vår trappa visade sig vara kraftigt procentad med stora stenar. Vilket med all säkerhet gjorde den mycket billigare att tillverka en gång i tiden. Och enklare att riva i dag. Trappstegen och sidostyckena däremot, som bara bestod av betong, var betydligt hårdare och trixigare att få bort. Utan den inhyrda bilningshammaren hade det aldrig gått. Efter fyra timmar och tolv skottkärror med trapprester var betonghögen äntligen väck och vi kunde inspektera skadorna på entrén. Det var inga större överraskningar som mötte oss. Av syllstocken fanns bara fragment kvar. Och den första delen av farstugolvet visade sig hänga fritt i luften. Det förklarar varför golvet betett sig som hela–havet–stormar varje gång vi klivit innanför ytterdörren. Men vi kunde också konstatera att de andra stockarna som håller ihop farstun, och tvärstockarna som golvbrädorna är spikade på (här är golvet oisolerat), såg hela och fräscha ut. Bara de delar som varit i direkt kontakt med betongen hade murknat. Och det var inte så konstigt. Trappan var inte bara gjuten mot syllen, den var till råga på allt gjuten runt själva stocken. En stadig och bra lösning – i typ tio år. Sen var nog konstruktionens uppgift förlorad.
Nu måste vi kontrollera om vi behöver stadga upp farstun innan vi fortsätter med rivningsjobbet.
Och sen ska vi skissa på hur den nya trappan ska se ut. Att vi ska bygga i trä har vi redan bestämt. Och att avsatsen ska bli lite bredare, lite djupare och ha ett steg framåt…
Eller så gör vi som vi brukar och bara bygger på och ser hur det blir.
Hur svårt kan det va?
/Micke
P.S Det var lite tråkigt att vi inte hittade några skatter bland resterna av trappan. Några småsaker hade man väl kunnat kosta på sig att slänga ner i betongen när man göt. En flaska, några mynt, en hemlig kod eller ett inristat meddelande till framtiden? Det var lite snålt tycker vi.
 Under dörren kan ni se de frihängande golvbrädorna. |
Torpet Berget 
Vi rev våran betongtrappa förra året och det var ett jäkla jobb rent ut sagt! Den som en gång i tiden gjort trappan hade armerat med bla cykelram, lie och annat smått och gott=) Kan ju tillägga att vi fortfarande inte fått dit någon ny trappa…
Vilka vackra dörrar!!!
Kram Jenny
Typiskt en del folk från förr, att inte lämna spännande saker i det man bygger. Här skrivs det på väggar och stoppas lappar!!
Jenny: Ha ha, jäklar vad kul att de hade armera med en cykel. Och det har säkert fungerat ypperligt. Vår trapp var oarmerad. Vi har till slut bestämt oss för att behålla dörrarna. Räddade på tio – typ.
Angelica: Lyckans du som får små meddelande från förr. Det enda vi har hittat är ett gammalt recept på Marsstrands kakor som låg bakom ett skåp.