Ett borr, en slang och en plastflaska. Det är allt som behövs. Sen är det bara att skörda mirakeldrycken – från en björk. Men ta inte vilket träd som helst. Savtappning ingår inte i allemansrätten.
Nu är det skördetid för björksav. I gränslandet mellan vinter och vår, innan knopparna börjat slå ut, transporterar björken som mest sav och smaken har inte hunnit bli bitter. Christina hade läst om savtappning någonstans tidigare och ville att vi skulle testa. Jag hade ingen aning om vad hon pratade om. Eller rättare sagt; jag trodde att vi skulle tappa något som skulle likna lönnsirap. Men det visade sig var helt fel.
Med ett 5 mm borr och en slang från Jula gick vi premiärlös på ett träd mitt på gården. Och efter fem minuter var vi klara. Med den fysiska ansträngningen. Sen var det en lång väntan. Björken var visserligen givmild men släppte bara ifrån sig drycken per droppe. En droppe var tionde sekund. Sex droppar per minut. 360 droppar i timman. Först efter tre dagar var flaskan på 1,5 liter full. Och det var inte sirap i den. Det var kristallklart – vatten! För att inte riskera att få i mig något som skulle kunna vara giftigt lät jag Christina testa först. Efter två timmar utan märkbara symtom, som inte funnits där tidigare, testade även jag. Och jo, det inte bara såg ut som vanligt vatten det smakade även som vanligt vatten. Men med en liten, liten touch av sötma. Och då fick man anstränga sina smaklökar. Så, vad ska det här vara bra för? Vatten har vi mängder av i kranen. Att utvinna det ur ett träd kan tyckas vara extremt krångligt. Men så är det det här med savens märkliga kraft. Björksav går att köpa från olika hälsokostföretag. Som raw food. Men då är den säkerligen utblandad. I Japan är det en exklusiv dryck som kan kosta upp till 500 kronor för en liter.
Men varför tappar man saven? I Sverige är det en tradition som har flera hundra år på nacken. Då var det ett viktigt vitamintillskott både för människor och djur efter vintern. Förutom vatten innehåller saven kalium, kalcium, magnesium och socker. Och mängder av nyttig äppelsyra. Som medicin använde man saven mot lungsjukdomar, förkylningar, kolik, njursten, och skörbjugg. Linné ansåg att drycken även fungerade som laxermedel. Men det kan jag inte verifiera. Förr sa man att man ”drack märg i benen”. Som en hälsokur. Om det var sprit eller björksav man åsyftade låter jag vara osagt.
Lunds universitet presenterade en rapport om att björksav, eller rättare sagt björksockret xylos som saven innehåller, ska kunna motverka cancer. Artikeln publicerades i den ansedda tidningen Cancer Research 1999.
Men vad ska vi med en flaska björksav till? Förutom alla medicinska effekter, sanna eller osanna, tänker vi dricka det. Hållbarheten för färsk sav är max fem dagar om man håller den kall i ett kylskåp. För några år sedan var vi på ett kafé som serverade björksavsdricka. Det var gott så det ska vi testa att göra. Eftersom vi redan prövat att göra älggrässaft kan saft på björkens sav mycket väl bli årets dryck.
Men det kommer att finnas Coca Cola och Fanta i kylen – för fegisarna.
/Micke