Ja, en av oss är nöjd i alla fall.
Midsommarafton närmar sig med skrämmande snabba steg. Växthuset är verkligen inte klart och på ena gaveln gapar ett gigantiskt hål där en dörr sitta. Men någon sådan har vi inte. Vi har letat i över ett år, men snålhet och förhoppningen om att göra ett fynd har lett till – ingenting.
Helst ville vi ha en pardörr, men ju närmare deadline desto mer desperata har vi blivit. Är det verkligen nödvändigt med en dörr? Presenning? Ett myggnät? Några lätt ihopspikade plank kanske kunde bli fint för att hinna bli klara till storhelgen? Nej, alla alternativen kändes trista och inte Bergetstyle.
Så i fredags slutade vi tidigt från jobbet, kopplade på kärran, och åkte till Klassisk byggnadsvård i Hallsberg. Bara för att titta.
Erkänn att de är tjusiga!
Med knapp marginal hann vi fram. Steve, butiksinnehavaren, var snäll och höll öppet lite längre för oss. Butiken som ligger i ett uthus modell större hemma hos Steve var proppfylld med gamla fönster och dörrar. En snabb uppskattning är att det rörde sig om flera hundra. Vi var väl egentligen ute efter en enkeldörr eftersom vi tyckte pardörrar skulle gräva ett alldeles för stora hål i vår plånbok.
Men så stod de där, pardörrarna med stort P. P som i potential alltså. Slitna, utan trycken och karm, men alldeles alldeles underbara.
Steve berättade att dörrarna kom från Vadstena. Därför drog vi den helt rimliga slutsatsen att de måste ha något med heliga Birgitta* att göra. En sådan proveniens kunde vi inte motstå och dörrar och pengar bytte ägare. Tillsammans med nya gångjärn och ett begagnat trycke gick dörrkalaset på 5 300 kronor. Gulp.
Och som om vi inte hade tillräckligt att göra, nu ska vi även bygga en dörrkarm. Tio dagar kvar tills gästerna gör entré. Tick tack…
Christina
* Hur mycket har heliga Birgitta att göra med Vadstena då? Nja, människan är begraven där – 1374. Så att våra dörrar från sent 1800-tal ska ha något med ett medeltida helgon ska ses som alternativ fakta.
Torpet Berget 
Men tänk vad fint det kommer att bli!!!
vet exakt hur det känns. att leta och leta och leta efter prylar med de där rätta måtten. veta att någonstans i sverige finns de, dessutom till ett mycket facilt pris. men att sedan hitta något mycket dyrare än vad man tänkt sig, perfekta visserligen, men ändå inte riktigt i den prisklass man räknat med. inom två månader kommer ni ha glömt den där prislappen, eller åtminstone tycka att det är värt det. för den lyckoglädjen det innebär att varje dag få titta på något som är perfektion överträffar allt. mvh litet badrum med plats för badkar med obskyrt mått och blev tvungen att köpa världens dyraste gjutjärnsbadkar men blir glad VARJE gång jag går in i badrummet