Jag har shoppat – igen

Soffan har en mysko blågrön färg. Den ska bort och målas med kromoxidgrön linoljefärg. Precis som snickarbodsdörren i bakgrunden. Milou är vit som vanligt.

I trädgården står det tre soffor och en bänk. Oj, vad många tänker ni. Men då ska jag berätta att jag köpt en soffa till!

Men den behöver lite kärlek först. Flera ribbor är trasiga och måste bytas ut.

I Karlstad finns ett auktionsverk som fram tills nu bara haft slagauktioner IRL*. Men nu har de börjat med nätauktioner också. Det var där jag klickade in för några veckor sedan. Jag skrollade igenom utropen och det var egentligen inget som intresserade mig. Men så dök den upp – en gammal fin soffan från 1900-talets början. Få verkade intresserad av den. Ska den ändå säljas billigt kan jag lika gärna köpa den resonerade jag. Kan man ha FÖR många soffor i trädgården? Nä.

Så jag slängde in ett bud i de sista minutrarna – och vann! Priset blev galet lågt – 300 kronor plus slagavifter.

Korpen är förvånansvärt tung. Dess tidigare ägare var tydligen Televerket.

Nu hade jag fått upp värmen och av bara farten ropade hem en korp också. Nej, inte Dalslands landskapfågel utan en hacka. Så här beskriver Wikipedia den:

”En korp, korphacka eller pikhacka används ofta i arbetet när man ska hacka i hård jord, morän och liknande. Man hugger i marken med korpen för att göra marken mjukare och på detta sätt blir det sedan lättare att gräva i marken. Korpen var tidigare ett mycket väl använt redskap och innan moderna maskiner kom, såsom grävmaskiner, var korpen tillsammans med spett, grävspade och skottkärra välbekanta när man grävde diken och byggde vägar, i gruvor och vid järnvägar med mera.”

Jag vet inte vad jag ska ha den till, men det känns som att en korp hör till ett torp. Även den här blev tokbillig – 100 kronor plus slagavgifter.

/Christina

*IRL: In Real Life