De hade tjusiga ettor förr. Här är Allers Familj-Journal från 1912 (den i mitten) och 1917.
“En nykter och ordentlig ölutkörare”. Det var vad Kristinehamns Bryggeriaktiebolag sökte efter i sin platsannons 19 augusti 1912.
En helårsprenumeration på Nya Kristinehamns-Posten 1917 kostade 3 kronor. I dagens penningvärde blir det cirka 88 kronor – men så var den bara på fyra sidor också.
När vi skottade bort sågspånsisoleringen i golvet på övervåningen hittade vi gamla tidningar. Nya Kristinehamns-Posten, Stockholms-Tidningen och Allers Familj-Journal låg som ett typografiskt lapptäcke över trossbotten. Funktionellt förstås eftersom det förhindrade att sågspånet rasade ner på bottenvåningen.
Så under några timmar glömde vi bort renoveringen för att i stället läsa om det som var senaste nytt för hundra år sen. I Allers Familj-Journal från 1917 fanns en tecknad bild med rubriken “En liten folklifsbild från Negerland”. I och för sig satirisk, men den hade aldrig publicerats i dag.
Allers innehöll något för alla i familjen.
Längst till vänster kunde man 1917 se en karta var frontlinjen var just då under första världskriget.
Mittenbilden visar senaste modet och sistasidan i tidningen innehöll schabloner i allmogestil.
Nya Kristinehamns-Posten hade nästan inga lokala nyheter. Däremot kunde man läsa en artikel om hur många svenskspråkiga tidningar det fanns i Amerika. 53 stycken för er som undrar.
I Stockholms-Tidningen från augusti 1916 kunde man läsa om när fiskaren Nordin i Gävle fick syn på en egendomlig vadare som spatserade omkring i vattenbrynet. Vad tror ni karln gjorde? Jo, sköt fågelkraken. Att det var en rördrom som aldrig tidigare siktats så långt norrut verkade inte bekomma herr Nordin.
Vi har så klart sparat de bäst bevarade exemplaren. När det nya golvet lades petade vi dessutom in några dagsfärska tidningar. Vem vet, om hundra år kanske någon sitter och läser om vad som hände i Värmland i april 2015?
Christina
Vi har lämnat ett nutida meddelande till framtida renoverare. Två länstidningar, en lokaltidning, en guldtia – och de gamla hästskorna som vi hittade i trossbotten. Vi lade även dit två tidningar från 1917.
Fotnot: Den här texten var med i VF 11/4.
Torpet Berget 
Jag förstår mycket väl att ni gjorde uppehåll i golvjobbet och läste så spännande tidsdokument!!! Heljysst att ni tänker på att framtidens folk ska få möjlighet till samma glädje om 100 år. Att värna om framtiden visar på genomtänkt inställning till byggnadsvården tycker jag.
Tack! Ja, vi tänkte att om hundra år kanske någon blir lika exalterad över tidningarna som vi blev. 🙂