En sträng Karlssons klister ska tydligen fungera att laga sprickor med. Med hjälp av kittkniven försökte jag jämna till och trycka ner limmet i glaset.
Jag fortsätter att tjata om mina *#%& fönster. Det tar en sjuhelsikes tid att renovera dem. Eller så är jag bara otålig. I kombination med att jag tycker att det är rätt tråkigt. Och när vi dessutom bara har helgerna på oss att pyssla så går det inte fortare precis.
Att en del rutor var trasiga gjorde att arbetet drog ut på tiden. Men så läste jag på en hemsida, jag tror det var Riksantikvarieämbetet, att kan man laga små sprickor med Karlssons klister. Och då kändes det onödigt att byta ut hela rutor bara för att det finns en liten spricka på några centimeter.
Nej, att skära glas var inte min grej. Det överlåter jag åt proffsen från och med nu.
Det var lite krångligt, och kladdigt, att försöka täta med klistret. Men till slut tror jag att jag fick till det. Fast om det håller återstår att se. Jag antar att det blir kondens om innanfönstren inte är helt täta.
Den sista rutan hade en alldeles för stor spricka för att limmas, så där bestämde jag mig för att skära till en ny. Med gammalt glas som vi hade kvar. Jag har precis inhandlat en glasskärare så det skulle bli premiär i glasskärarbranschen. Fast det gick ju sisådär! Efter att ha testskurit några glas försökte jag mig på den riktiga rutan. Som gick sönder. Då försökte jag med ytterligare en – som sprack. Satan! Vad surt att förstöra två gamla munblåsta rutor. Nu blir det en tur till glasmästaren ändå.
En tröst i mörkret är ju ändå att sju av åtta innanfönster är kittade och klara för målning.
Så kanske, men bara kanske, kommer våra innanfönstren in i år!
/Stina
Torpet Berget 
Ingen konst för glasmästaren att skära dina rutor så om du har med egna ska det inte bli så kostsamt.
”Om ditt hjärta brister laga det med karlssons klister” fin slogan, hoppas det håller ihop dina glas.
Hej Stella! Det får bli en tur till glasmästaren i veckan. Det finns många slogans om Karlssons klister, som den här: Alla använder Karlssons klister utom jag för jag är en åsna.” Haha, rätt dålig faktiskt!
Vilken typ av glasskärare använde du? En med olja i skaftet? Jag har skurit nästan 100 mindre glas av gammalt munblåst glas som första övning. Visst har en och annan ruta gått sönder pga av att det rutan har känts extra hård och spröd. Men annars så gick några sönder när oljan i skaftet tagit slut. Viktigt även att du hör det där skärande ljudet annars så får du inte repan i glas där den spricker. Ge inte upp! Å andra sidan; låt någon annan göra det om det bara är ett par stycken.
Ja åhh, så länge det räcker med fönsterrenovering!
Har just fixat tre fönster, alla dessutom sådana som vi i misstag har gjort sönder själva under byggtiden…
Glasskäraren du har på bilden är enligt mig rätt så värdelös, svårt att skära till gammalt glas med den utan att få sprickor, vi har två sådana. Däremot har vi en med olja i skaftet som är något helt annat, där lyckas man nästan med varje ruta man skär.
Lycka till med fönstren i fortsättningen, kämpa, kämpa, heja, heja, och klister, der är också bra att ha! 🙂
Hej Pelle och Lundagård! Nej, min glasskärare hade ingen olja, det skulle den naturligtvis haft. Jag hörde det skärande ljudet men den sprack snett ändå. Och det andra gick ju sönder för att jag tryckte på den, inte på grund av skäraren. Men något lärde man sig väl alltid. 🙂 Själv är inte bäste dräng.
Nu har jag börjat måla fönstren så jag börjar se ljuset i tunneln. 😉
Stina
Pingback: Innanfönster igen « Torpet Berget