Bevismaterial
Det jag nu kommer att avslöja får säkert många av er att rasa. För det är inte med någon stolthet jag måste erkänna att jag är en simpel tjuv. Jag har tagit något som inte är mitt. Tror jag.
I helgen fick vi för oss att laga några dekorribbor som gått sönder på ytterväggen av farstun. Vilket borde ha varit en enkel och snabb reparation. Om vi hade haft virke med rätt dimension på brädhögen. Det hade vi inte. Istället fick jag springa runt på tomten med tumstocken i högsta hugg och leta efter lister som kunde vara så nära som möjligt. Det var då, i desperation, jag tog steget över till andra sidan. I skogen, mellan träden, fick jag syn på några pinnar nedstuckna i rör som visade sig ha rätt mått. Problemet var bara att de inte var våra. Pinnarna hade Lantmäteriet satt upp i hörnen av tomten när de styckade av den för fyra år sedan. En meter långa och 25 x 25 millimeter i fyrkant. Exakt samma mått som de trälister som sitter i kors på fasaden. Vad är oddset för det?
Därför vek jag upp kragen på snickarjackan, tog några djupa andetag, och utförde mitt brott. Och nu sitter en av de pinnar som Lantmäteriets fältarbetare slagit ner i marken på vår vägg.
Men det är en hemlighet mellan dig och mig.
/Micke
Torpet Berget 
Jag är inom branchen och kan lugna er med att den sortens pinnar bara är till för att tydliggöra var själva gränsmarkeringen är! Vill ni, kan ni ju sätta dit något annat uppstickande föremål för att underlätta om någon lantmätare ska hitta den punkten någon gång…
Österomberget: Efter ytterligare en titt så ser jag att resten av pinnarna redan har ramlat ur sina rör så de var nog aldrig tänkta att sitta för evigt, ha ha.
Livcykeltänk. Eller kretslopp. Något gammalt dör. Något nytt föds. Slå ner en annan pinne där den gamla satt, så är allt förlåtet. Hälsningar, Pastorn på Via.
Pastorn! Ha ha :o) Jag måste erkänna att jag snott en pinne till. Berätta det inte för någon, ha ha. Men rören sticker upp så mycket och är rödfärgade att jag är övertygad om att de syns bra ändå. Två av fyra pinnar på plats är väl rätt okej, tycker jag. :o)
Rubbar man rören så är det en brottslig handling, men ”pinnarna” gör vi inget anspråk på i det här fallet 🙂
Jag gillar Er blogg och har följt den ett tag.
/ Sven
Jurist på Lantmäteriet, och byggnadsvårdare själv…
Härligt! Internet är fantastiskt. Här kommer det en man med rätt kunskap och – lyfter bördan från våra axlar, ha ha. Då kan jag lugnt låta pinnarna sitta kvar på fasaden. Och lovar på heder och samvete att försöka lägga band på mig om jag skulle behöva en rörstump i framtiden, ha ha ;o)
Kul att du hänger med på bloggen! Vi har märkt att den fungerar som en piska på oss för att få saker gjort. Vilket minskar tiden på soffan. Ha ha
Ha det gott Sven!
Oj, vi har missat kommentarerna på det här inlägget. Svar kommer nu… :o)