Plötsligt en dag var han bara där – herr R. Utan att vi märkt något hade han kommit gående på grusvägen och stod nu lätt böjd och klappade vår Jack Russel Milou på ryggen. I ena handen hade han en plastpåse med något som såg ut som en bok. Efter att vi hälsat och pratat en stund visade det sig att R och hans fru L äger ett hus längre bort på vägen där de tillbringar sina somrar. Och för att beskriva det kort; vad R inte vet om bygden vi precis blivit en del av är inte värt att veta. R har ett stort intresse för områdets historia. Och snart hade han berättat massor om torpet vi precis hade köpt. Jätteroligt. Till slut tog R upp påsen som mycket riktigt visade sig innehålla en bok och gav den till oss. I den fanns berättelser och bilder om hur bygden en gång hade sett ut runt sekelskiftet. Berättat genom en resa utmed vägen från kyrkan i norr till stora sjön i söder. Och vårt torp upptog nästan ett stycke. Jag ska komprimerat försöka berätta om den del av historien som rör Berget i nästa inlägg.
Det var inte sista gången vi samtalade med herr R.
/m
Torpet Berget 